Av August Strindberg.
Satir utgiven 1882. Strinberg ger sig på det mesta men kanske framförallt landshövdingar, professorer, kungen, medelklassen, Dramaten, järnvägen, medelklassliv, etc.. Det går undan i svängarna och kan vara lite svårt att veta exakt vad varje stycke faktiskt egentligen handlar om (satir som sagt). Men språket flyter och läsningen går som smort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar